Publisher's blurb:
Gubben Luigi stapplade fram längs trottoaren och sparkade undan skräpet och de hopknycklade colaburkarna som låg vid de överfulla soptunnorna. Det var natt och öde i det förslummade området och det enda ljud som hördes var regnets obarmhärtiga trummande mot hustaken, och några kvarter Iängre bort hördes en hund yla övergivet.
Till en början tyckte inte Luigi att det var något speciellt med den metallicfärgade gamla amazonen som kom skrikande ner lör gatan i hög hastighet.
"Jävla busar" tänkte han för sig själv och blängde ilsket efter den. Plötsligt exploderade bilen i ett inferno av lågor som slickade husväggarna. Tryckvågen slängde gubben Luigi mot väggen och han tappade andan för en
kort sekund.
Glassplitter regnade över honom och han försökte förgäves värja sig. Gubben Luigi kunde inte sluta blicken från bilen som knappt gick att skönja i det enorma eldhavet. "Stackars djävlar", upprepade han chockat för sig själv. Regnet fräste och spottade åt lågorna som nu inte längre brann med samma frenesi. Han hann precis yttra de medlidsamma orden innan hans ansikte frös av fasa. Ögonen vidgades av skräck när han beskådade fyra figurer som Iösgjorde sig ur det brinnande vraket. Sakta, likt sömngångare, började de vandra ner för gatan, till synes helt oskadda. Guhben Luigi sjönk ihop mot husväggen; han fick ingen luft längre, och det sista han såg
innan mörkret och smärtan i bröstet kvävde honom var de gula och röda lågorna som dansade kring en metallicfärgad gammal amazon.