Publisher's blurb:
Det var natt och mörkret omslöt honom. Skogens lövverk bildade en ogenomtränglig mur av grönska som tycktes famna efter honom. Den fuktiga nattluften klädde hans gamla kropp med vattendroppar som sakta letade sig ned mot den svarta jorden.
Hans andefärd hade varit fridfull och förskonad från plågsamma visioner när han plötsligt fick ett kraftigt intryck av annalkande fara. En känsla av tomhet och sorg grep tag i honom och han kämpade emot den kraftiga smärtan i hans själ.
Han kände till denna plats. De bleka kallade den för St.Immanuenda des los Flores, men hans folk hade ett bättre namn på denna plats, Den döda jordens eko. Känslan av tomhet och fruktan som hade gripit tag i hans sjäI blev för överväldigande och han vaknade med ett ryck upp i den fortfrande ångfyllda svetthyddan. Ångesten som ryckt honom ur andefärden paralyserade honom fortfarande. Han mindes de äldstes ord om platsen, om den döda jordens eko. Cykeln var fullbordad och skymningen hade återvänt. Skuggorna skulle vandra igen.