Publisher's blurb:
Benjamin sköt sakta och försiktigt upp dörren till sakristian och blickade ut över kyrkan. Den var helt tom, så när som på en munk som knäböjde i ett av de första markisernas kapell, djupt försjunken i bön. Han skulle inte märka någonting.
Det fåtal vaxljus som fanns utplacerade i kandelabrar längs hela kyrkans längd, spred ett spöklikt sken över väggarna och lät statyerna och pelarna att kasta långa skuggor över golvet. Benjamin rörde sig vant genom mörkret, precis som han gjort många gånger tidigare, i otaliga kyrkor och kloster. Han följde altargången förbi Machios storslagna målning ”Uppenbarelsen”, där de överväldigade första markiserna mötte den strålande guden för första gången, och fortsatte mot ett av sidokapellen. Han visste precis vad han vad han sökte efter och var han skulle finna det.
När han steg in i kapellet möttes han av markis Caedes blick. Kyrkans hjälte blickade ned mot honom från väggen där han satt, upphöjd över ett litet offeraltare i marmor. Ett rökelsekar i brons spred lavendeldoftande dimslöjor över rummet. Benjamin betraktade markisen och nickade belåten.
”Käre markis”, tänkte han, ”din rikedom skall bli min väg till frihet.”